Honungsgruppen vid Lunds universitet

Forskningen bakom Doktor Honung grundades vid millennieskiftet. Då började Tobias & Alejandra utforska mikroorganismerna (bakterier, jäst och mögel) i det unika naturreservatet Kullaberg i nordvästra Skåne, vilket har orörda naturområden sedan förra istiden. Sexton tusen mikroorganismer från naturreservatets land- och havsområden samlades in, året runt under många år, och blev till Skandinaviens största mikroorganismbank (I & 2). I deras forskargrupp vid Lunds universitet, som blev känd som Honungsgruppen, kunde de bland annat avslöja:

1. att de flesta bakterierna i havet var helt okända (3).
2. att barn som föddes förr i tiden på Kullaberg andades in en stor variation av mikroorganismer (4), vilket stimulerar immunförsvarets utveckling bättre, jämfört med barn som föds idag i sterila sjukhusmiljöer med sjukhussjukebakterier.
3. varför vissa folkmediciner faktiskt kunde fungera (avslöjas i kommande bok).
4. hemligheten bakom folkmedicinen honung vilket är forskarnas största upptäckt (5).
5. hur mjöd tillverkades förr och varför det har kallats ”Gudarnas dryck” i många kulturer. Läs mer på www.honeyhunters.se om Doktor Honungs drycker Elixir, eller se Reuters film och artikel (6).

De båda forskarna blev först i världen med att avslöja folkmedicinen honungs verksamma ingrediens vilken består av 13 olika unika och välgörande mjölksyrabakterier från honungsbinas honungsmage (7, 8 & 9). De finns i alla världens honungsbin och kan vara den äldsta och största samling okända mjölksyrabakterier som någonsin påträffats, ett samarbetande Mikrobiom (10 & 30) där de 13 ingående mjölksyrabakterierna inte bekämpar varandra (26). Vi har döpt detta Mikrobiom till H13microbiome. Bakterierna visualiserades i ett samarbete med den världsberömde vetenskapsfotografen Lennart Nilsson. Bilderna finns i forskarnas vetenskapliga publikationer (10, 16), i en bok om Lennart Nilsson (ISBN: 9 789 174 240 559) och som en signerad tavla på Lunds universitet Campus Helsingborg. De fann att färsk honung skördad från vilda honungsbin bär på 100 miljoner av dessa levande mjölksyrabakterier per gram honung (10). Honung och mjöd har använts inom folkmedicinen världen över i tusentals år (11 & 12) och forskning bedrevs i minst 50 år innan Tobias & Alejandra gjorde upptäckten, men då bara på mogen honung från bikupor vilken saknar honungsbinas levande mjölksyrabakterier helt. De blev också först med att avslöja att honungsbinas släktingar humlor och ej stickande bin har egna mjölksyrabakterier i sin honungsmage vilket styrker en unik och långvarig symbios hos dessa insekter (10, 13, 29).

Nya arter

Eftersom bakterierna var okända började Tobias & Alejandra beskriva och namnge dem som nya arter av mjölksyrabakterier (14, 38) parallellt med studier på vilka näringsämnen de lever på i honungsmagen och hur de försvarar sig där mot andra mikroorganismer (10, 19). Detta arbete var viktigt för att förstå hur dessa mjölksyrabakterier kan fortsätta gagna oss människor och honungsbin. Fortfarande pågående år 2023/2024.

Bakterieinfektioner

Det viktigaste arbetet återstod dock, att säkerställa om och hur mjölksyrabakterierna har kunnat skydda oss människor mot bakterieinfektioner i folkmedicinen honung. Samarbeten inleddes med forskargrupper vid Lunds universitet och vid Cardiff University, Wales. Resultaten var slående (15), mjölksyrabakterierna från alla honungsbin (16) samarbetar och motverkar sjukdomsbakterier från sår på ett övertygande sätt. Den antibakteriella effekten mot sjukdomsbakterier i sår, av honung med de levande mjölksyrabakterierna, var mycket större än effekten av all sorts honung utan mjölksyrabakterierna.

Alternativ till antibiotika

Honungsbinas mjölksyrabakterier motverkade alla testade sjukdomsbakterier inklusive de antibiotikaresistenta (16). Effekten av honungsbinas mjölksyrabakterier (H13microbiome) var oftast även större än olika antibiotika och med dessa resultat fick forskarna en ny vision, att kunna använda mjölksyrabakterierna som alternativ till antibiotika i framtiden (17). För att veta vilka antimikrobiella ämnen dessa mjölksyrabakterier kan tillverka så startades ett forskarsamarbete med Uppsala universitet där mjölksyrabakteriernas alla gener kartlades (24). Forskarna konstaterade också att svensk Ljunghonung (heather honey) fungerar lika bra som den berömda Nyazeeländska Manukahonungen men båda sorter har dock en mycket lägre och ofta utebliven effekt utan honungsbinas mjölksyrabakterier (18). Men denna jämförelsevis lilla effekt försämrades dock inte när honungen kokades (18). Kokas däremot honung med de levande mjölksyrabakterierna närvarande så dör de och effekten blir lika låg som i vanlig honung.

Sårläkning

Nästa steg i forskningen behövdes för att se om dessa mjölksyrabakterier verkligen kan hjälpa till att läka svårläkta sår. Mjölksyrabakterierna testades på en speciell sorts sår hos hästar som heter ”mugg” på svenska och mud fever (Pastern dermatitis) på engelska vilka veterinärer har svårt att hjälpa läka. På Flyinges anrika stuteri utanför Lund startade ett samarbete med chefsveterinären och en djursjukskötarstudent från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Första behandlade hästens sår läkte väldigt bra (20), med Doktor Honungs sårsalva ApiH och sårspray, och en större forskarstudie inleddes. Samtliga 10 hästars svårläkta sår i studien (21) läkte på ca 1–3 veckor och behåringen i sårområdet växte tillbaka. Kompletterande studier på hund och katt pågår just nu vid en smådjursklinik. I ett internationellt samarbete med 4 olika sårcentra i Sverige och Danmark har Doktor Honungs sårsalva ApiH testats på humana patienter med kroniska venösa bensår med lovande resultat (kommande publikation) vilka kan borga för framtida produkter för människa. Ett väldigt intressant resultat från honungsbinas värld visade att honungsbin har problem med samma släkten av bakterier från blommors nektar och pollen som vi människor har problem med i sår (10). Därför är det inte konstigt att honungsbinas mjölksyrabakterier har fungerat i vår äldsta folkmedicin, honung. Den överlägset mest förekommande bakterien var i båda fallen Pseudomonas vilken bildar en förödande biofilm i kroniska sår. Ett internationellt samarbete, med Ghent University, Belgien, på kor följde med lika tydliga resultat mot de bakterier som orsakar juver inflammation (mastit) (22). En annan lovande internationell studie (23) utfördes i syfte att förebygga bakteriesjukdomar hos odlade insektslarver för livsmedelskonsumtion.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Forskarna har pågående studier på frivilliga med Crohns sjukdom och Ulcerös kolit. Sjukdomarna beror på diet, rubbad tarmflora, gener och mutationer men det finns tydliga indikationer på att probiotiska mjölksyrabakterier skulle kunna återställa tarmfloran tillsammans med förändrad prebiotisk kost. De initiala studierna engagerade 10 personer under 4 månader vilka åt Doktor Honungs H13 Original och Essential. Resultaten var väldigt lovande och medel har erhållits för att utöka studierna där även Doktor Honungs H13 kapslar ska testas efter initialt bra resultat även med dem (kommande publicering).

Harmlösa för människan

Tillsammans med läkare på Helsingborgs lasarett testades mjölksyrabakterierna på patienter med kronisk bihåleinflammation. En del patienter upplevde lättnad (24) men fler studier behövs. Mjölksyrabakterierna hade ingen negativ påverkan på normalfloran på slemhinnorna och orsakade inte någon inflammation (25), lovande resultat för framtida behandlingar med dessa bakterier som alternativ till antibiotika. Ovan nämnda studie i samarbete med professorer och överläkare på tre olika sårcentra i Sverige och ett i Danmark (kommande publikation) visade lovande resultat på kroniska sår där mjölksyrabakterierna även var ofarliga för människan.

Halsont

Doktor Honungs H13 original har testats på ca 100 låg och mellanstadielärare under 4 månader för att se om dessa kunde förebygga förkylning och halsont överfört från barnen under höstterminen. Resultaten är inte publicerade då de endast ingick i en initial undersökning men de var positiva och ledde till mer avancerade studier som kunde visa att den bakterie som orsakar hals fluss (tonsillit) (Streptococcus pyogenes) dödas av H13microbiome (26). Mjölksyrabakterierna har visat sig ha samma egenskaper för att binda in till slemhinnorna mha EPS (10) som S. pyogenes vilket ger möjlighet att föra ett krig på plats vid regelbunden konsumtion av Doktor Honungs H13 original.

Binas skyddsänglar

Immunförsvar och skydd av livsmedel

Mjölksyrabakterierna försvarar sin egen nisch, honungsmagen, med proteiner (19) men utgör även honungsbinas eget främsta verktyg för att försvara och bevara sina livsmedel samt skydda sig mot sjukdomar och parasiter (5). Det är viktigt för oss människor att skapa en förståelse för hela denna komplicerade process för att vi själva ska kunna använda mjölksyrabakterierna på bästa sätt. Forskarnas resultat visar att mjölksyrabakterierna har varit väldigt viktiga för bina då de har levt i symbios med alla världens honungsbiarter i deras honungsmagar i över 80 miljoner år (10 & 30). Därför kallas honungsbinas egen Probiotika för ”SymBeeotic” hos Doktor Honung. Redan innan de nyfödda honungsbina har krupit ur sina celler blir de matade av husbin med H13microbiome vilket etablerar sig i honungsmagen (10). Mjölksyrabakterierna skyddar och konserverar deras livsmedel, honung (7) och bibröd (28), så att de inte blir förskämda av andra mikroorganismer under dess tillverkning från nektar och bipollen (10).

AFB & EFB

Forskarna visade i sin första studie att honungsbina har möjlighet att häva en tillsynes förlorad kamp mot AFB (American foulbrood disease) helt själva mha sina mjölksyrabakterier. Under studien ökade AFB-bakterierna (Paenibacillus larvae) i larverna under flera veckor till långt över kritisk nivå för sjukdomsutbrott samtidigt som antalet mjölksyrabakterier var lågt. När antalet mjölksyrabakterier sedan ökade så minskade AFB-bakterierna och sjukdom bröt aldrig ut (7). Under studier i samarbete med SLU visade det sig att mjölksyrabakterierna motverkar både EFB (European foulbrood disease) (10) och AFB (27), resultat som styrkts av andra forskare. Mjölksyrabakterier är kända för att hindra bakteriesporer från att vakna och en av forskarnas studier visar att honungsbinas mjölksyrabakterier kan hindra vilande AFB-sporer (31) att vakna och föröka sig. Mjölksyrabakterierna kan också bilda ämnet 2-heptanon vilket bina använder sig av när de dödar eller bedövar Varroa-kvalster eller larver från Vaxmal (wax moth) för att sedan avlägsna dem från bikupan (13).

Forskarnas samarbete med SLU avslutades i samband med en studie där binas mjölksyrabakterier skulle ges till en biodlares AFB smittade bisamhällen. SLU forskarna ville ge mjölksyrabakterierna i en bordssockerlösning utan näring. Biodlaren invintrade dessutom sina bin på bordssocker. Tobias & Alejandra motsatte sig detta och varken ville eller fick vara medförfattare på artikeln (32) där mjölksyrabakterierna inte uppvisar någon effekt mot AFB. Ett resultat som har ifrågasatts (pga. sockret) och motbevisats av andra forskare vilka visat att binas mjölksyrabakterier stärker honungsbinas immunförsvar och förebygger AFB infektion (33 & 34).

Viktigt med naturliga föda

Det finns ca tiotusen miljarder av binas mjölksyrabakterier i ett välmående bisamhälle. För att forskarna lättare ska kunna finna mjölksyrabakterierna och räkna dem utvecklades en ny analysmetod (35). För att bidra till optimal bihälsa behöver mjölksyrabakterierna rätt föda och en ostörd atmosfär i bikupan. När bina äter sin egen honung på vintern medicinerar de sig själv kontinuerligt med mjölksyrabakteriernas antimikrobiella ämnen, lagrade i honungen, vilka inte finns tillgängliga i lagrat bordssocker. Forskarnas studier (kommande bok) visar att antalet mjölksyrabakterier är väldigt lågt i honungsbinas honungsmage under vinterhalvåret i kupor som invintrats med bordssocker jämfört med honung. Mjölksyrabakterierna kan inte tillväxa eller bilda sina skyddande ämnen med bordssocker som föda (12) vilket saknar honungens näringsämnen från tex pollen. Bi-Probiotikan ”SymBeeotic” innehåller binas mjölksyrabakterier (H13microbiome) tillsammans med bipollen vilket bör ges till bina tillsammans med honung. Bipollen och honung är både honungsbinas och mjölksyrabakteriernas egen näring vilket kallas prebiotika.

Nosema, Varroa & Vaxmal

Idag används de organiska syrorna, mjölksyra, ättiksyra och myrsyra i biodling mot Nosema, Varroa och vaxmal/vaxmott (wax moth). Honungsbinas mjölksyrabakterier kan tillverka dessa organiska syror, och andra antimikrobiella ämnen i stora mängder, vilka återfinns i honungsbinas livsmedel och i kupans atmosfär (kommande bok). I ett samarbete med ett statligt bi laboratorium och ett universitet i Grekland utfördes studier på 27 samhällen med honungsbin vilka var kraftigt infekterade av Nosema apis och Nosema ceranae. Samhällena gavs antingen SymBeeotic eller kontroll på senhösten och resultaten indikerade starkt åt det positiva hållet. Nästan alla samhällen som fick SymBeeotic fick kraftigt reducerat antal av Nosemasporer efter 2–3 månader, preliminära resultat som redovisas i en kommande bok. Andras forskarstudier (36) visar att födan är viktig för att honungsbinas mjölksyrabakterier ska kunna skydda mot tex Nosema.

Nobelt projekt

Tobias & Alejandras forskargrupp blev utvald att leda Nobelmuseums ”Forskarhjälpen” under hela 2017 med hjälp av 1 000 högstadieelever i hela Sverige. Projektet kallades Bi-jakten (the Bee-hunt) (37) och blev ett intressant och nobelt projekt för att engagera ungdomar i forskning och få upp intresset för biodling såväl som för nobelpris. Mer information redovisas i en kommande bok.